Kvartersloppis och Strömsnäs-fika
Vaknade till idealiskt loppis-väder, sol. Grötfrukost och sen ställa ut trottoarprataren vid vägskälet. Det blev ungefär en halvtimma innan utsatt tid och besökarna lät inte vänta på sig. En kontinuerlig ström av personer, kända och okända, hälsade först på hos grannen, för att sedan dyka upp på min baksida. Många av dom stannade till i förvåning, när de fick se vår utsikt. Mer än en gång fick jag bekräfta att vi var mycket nöjda över hur vi bor. Commercen tog fart med en gång, alldeles för billiga lakan gick åt som smör. Det startade dock med maken, som besökte grannen, handlade på krita, kom hem och frågade: "Har du några pengar? för han tog inte kort" (haha)!
De flesta handlade något, men det var dock ingen som nappade på fikaerbjudandet, men nu har jag sockerkaka i frysen istället.
Fixade lite middag när det tunnade av med folk. Ringde sen kompisen, som kört upp sin husbil till Strömsnäs naturcamping över helgen och vi bestämde att jag skulle titta upp med lite sockerkaka och njuta av naturen en stund. Blev sittande där till nästan halv sju och tog vägen förbi pizzakiosken i Mölltorp hem. Där stod en (för mig okänd) Fagersannabo och hade problem, för han tog inte kort. Jag hjälpte henne med ett mindre lån och får imorron ytterligare en besökare till min loppis på så sätt. Som pizzabagar'n sa, vi bor ju inte i Los Angeles....typ alla känner alla, -nästan.
Apropå liten ort, han skulle bara baka min beställning snabbt, innan han skulle på sin kusins bröllop i Tibro. Jaså sa jag, dit ska min son också. Det är hans kompis som ska gifta sig och vi känner familjen också ganska väl. Så pass att även deras släktingar från Canada, har varit hemma hos oss på fika för några år sedan.
Börjar man prata, så hittar man förvånansvärt ofta, gemensamma bekanta.
Kontentan av detta måste vara att världen inte är "så stor, så stor" längre.
......om någon undrar: kebabpizza nummer 5 var god, så också såsen och salladen. (vi delade!)
Grannen före oss på gatan.....
och grannen nedanför backen.
Mitt glashus, jag själv i samspråk med en kund/bekant
Dinner is served: "Chicken curry" för det var jag värd!
De flesta handlade något, men det var dock ingen som nappade på fikaerbjudandet, men nu har jag sockerkaka i frysen istället.
Fixade lite middag när det tunnade av med folk. Ringde sen kompisen, som kört upp sin husbil till Strömsnäs naturcamping över helgen och vi bestämde att jag skulle titta upp med lite sockerkaka och njuta av naturen en stund. Blev sittande där till nästan halv sju och tog vägen förbi pizzakiosken i Mölltorp hem. Där stod en (för mig okänd) Fagersannabo och hade problem, för han tog inte kort. Jag hjälpte henne med ett mindre lån och får imorron ytterligare en besökare till min loppis på så sätt. Som pizzabagar'n sa, vi bor ju inte i Los Angeles....typ alla känner alla, -nästan.
Apropå liten ort, han skulle bara baka min beställning snabbt, innan han skulle på sin kusins bröllop i Tibro. Jaså sa jag, dit ska min son också. Det är hans kompis som ska gifta sig och vi känner familjen också ganska väl. Så pass att även deras släktingar från Canada, har varit hemma hos oss på fika för några år sedan.
Börjar man prata, så hittar man förvånansvärt ofta, gemensamma bekanta.
Kontentan av detta måste vara att världen inte är "så stor, så stor" längre.
......om någon undrar: kebabpizza nummer 5 var god, så också såsen och salladen. (vi delade!)
Grannen före oss på gatan.....
och grannen nedanför backen.
Mitt glashus, jag själv i samspråk med en kund/bekant
Dinner is served: "Chicken curry" för det var jag värd!
Kommentarer
Trackback
