fagersannagerd

Idag både ringde och pep min mobiltelefon, flera gånger! det hör inte till vanligheterna direkt. Den brukar vara tyst och snäll för det mesta och ringer den så har jag nästan alltid glömt att stänga av när jag sitter på möte, eller är på någon annan olämplig plats för att prata. Jag hade precis varit inne hos Huldas café och köpt surdegsbullar till fikat då min personliga massös skulle komma framåt kvällningen. Pipet var från henne, hon hade varit sjuk i flera dagar så det var bara att önska snar bättring. På jobbet var det lagom mycket att göra idag och så pep telefonen igen.
En förfrågan om jag kunde jobba lite istället för den sjuka massösen. Vi avtalade att jag skulle titta in efter det att jag slutat jobb ett. Vilket jag gjorde och hunden blev så glad att jag fick en puss! Kunde inte göra henne besviken utan tog en liten promenad, utrustad med plastpåse för eventuell hittad svamp på vägen. Det fanns massor i dikena på skogsvägen så det blev en del i påsen. Då var den roliga biten av svampplockning över, väl hemma igen väntade rensning, vilket kan kvitta! Nåväl det blev några svampmackor av det hela till slut och visst smakar det bra.
Men frågan är om jag tycker det är värt besväret, plockar gör jag gärna för det är så kul att hitta kantarellerna.
Man blir glad som ett barn, men den känslan har gått över, tills det är dags att plocka fram svampkniven och "ta rätt på" eländet. De stora svamparna man tyckte man hittade är plötsligt väldigt smutsiga, små och "många".


Färdigrensade kantareller


Klara svampmackor att "moffa i sig", vilket vi gjorde maken och jag