Hur kunde han veta.....?
Imorse när jag öppnade kylskåpet kunde jag konstatera att maken åkt till jobbet utan sin matlåda. (och den avgående posten)
Han hade fullt upp med att ta med sig ryggsäcken med rena kläder och handduk, för att ha efter motionspromenaden på långrasten som han började testa igår. (då kom han ihåg matlådan, men åkte utan handduk)
Det är inte lätt, för "den andra delen av befolkningen" att ha för många bollar i luften samtidigt.
Jag ringde till honom på jobbet för att höra hur vi skulle lösa problemet. Han sa att han tänkt åka hem, när han upptäckte misstaget. Samtidigt som jag pratade med honom i vår fasta telefonförbindelse, ringde min mobil i handväskan. Jag avslutade snabbt med maken och skyndade dit. För en gångs skull hann jag svara innan signalen tog slut.
Döm om min förvåning , när det visade sig vara från ett jobb som jag skickade ansökan till i veckan.
De ville ta sig "en närmare titt" på mig och frågade därför om jag kunde komma på intervju nästa vecka.
Kan vi bara få ihop det med mina arbetstider, kommer jag gärna svarade jag.
Han undrade om torsdag passade, varpå jag sa: "att just den dagen var den ena av två arbetsfria dagar den kommande fjortondagarsperioden", så visst kunde jag åka till Mariestad för intervju.
Han "försökte" skrämma mig med att det troligen var fem-sex personer som skulle fråga ut mig, bara så jag visste. Det är lugnt, sa jag då.
Hur kunde han pricka så rätt på dag?? ....förresten, ska jag ändå till Mariestad blir det nog en tur till Karlssons också, shopping är aldrig fel!!
...och solen har sin gång, precis som flygplanen.
Han hade fullt upp med att ta med sig ryggsäcken med rena kläder och handduk, för att ha efter motionspromenaden på långrasten som han började testa igår. (då kom han ihåg matlådan, men åkte utan handduk)
Det är inte lätt, för "den andra delen av befolkningen" att ha för många bollar i luften samtidigt.
Jag ringde till honom på jobbet för att höra hur vi skulle lösa problemet. Han sa att han tänkt åka hem, när han upptäckte misstaget. Samtidigt som jag pratade med honom i vår fasta telefonförbindelse, ringde min mobil i handväskan. Jag avslutade snabbt med maken och skyndade dit. För en gångs skull hann jag svara innan signalen tog slut.
Döm om min förvåning , när det visade sig vara från ett jobb som jag skickade ansökan till i veckan.
De ville ta sig "en närmare titt" på mig och frågade därför om jag kunde komma på intervju nästa vecka.
Kan vi bara få ihop det med mina arbetstider, kommer jag gärna svarade jag.
Han undrade om torsdag passade, varpå jag sa: "att just den dagen var den ena av två arbetsfria dagar den kommande fjortondagarsperioden", så visst kunde jag åka till Mariestad för intervju.
Han "försökte" skrämma mig med att det troligen var fem-sex personer som skulle fråga ut mig, bara så jag visste. Det är lugnt, sa jag då.
Hur kunde han pricka så rätt på dag?? ....förresten, ska jag ändå till Mariestad blir det nog en tur till Karlssons också, shopping är aldrig fel!!
...och solen har sin gång, precis som flygplanen.
Kommentarer
Trackback