Shoppingvända på Gekås
Började dagen på hotellet i Örestrand med en stadig frukost, precis som igår. När vi sen kontrollerat att vi inte glömt kvar något på rummet, (förutom sand och lite chipssmulor) började färden mot shopping-Meccat Gekås. Vi anlände dit strax efter elva och fick parkera ganska långt från ingången, vilket gjorde att jag började misstänka en hel del folk i varuhuset. Nu var det inte så farligt många, men helt klart säkert dubbelt mot när jag var där senast, i april. Vi bestämde att träffas vid G5 klockan ett, för att se hur jag låg till och äta mat. Ingen lång lista den här gången heller, men lite "stolpar" över vad som kunde vara värt att införskaffa hade jag gjort. Det visade sig att en och en halv timma var ganska lagom för mig att plocka ihop det mesta utifrån anteckningarna och därutöver, lite till!
Klockan ett stod jag vid G5 och väntade, ingen make inom synhåll. Då ringde jag hans mobil, inget svar. Hade han möjligen inte hunnit färdigt? Det var dock så osannolikt att jag genast förkastade den förklaringen. Vad göra? Behövde inte fundera vidare, då han kom runt "hörnet" och hävdade bestämt att vi sagt G6, så varför var jag inte vid den pelaren. I fortsättningen ska jag begära skriftligt på alla överrenskommelser!
Efter en tur till plan 3 för middag var det bara lite kläder till maken kvar att ta tag i. (han hade haft "fullt schåå" att hitta en datapryl, första shoppinghalvleken)
Han ville ha en mjukisjacka och shorts, som vi ganska snabbt hittade. Då var det bara vilken storlek på shortsen han behövde? Han tvekade mellan två storlekar och sa sen till min stora förvåning: "Jag får väl prova!!" Helt chockad höll jag givetvis med om detta, men har aldrig förut hört ett sådant initiativ från honom. (Kom nu ihåg att vi varit gifta i trettiotre år) Snabbt och enkelt löste problemet sig och vi var snart färdigbetalade och på väg hemåt.
Väl hemma fann vi sonen, som mekat med sin bil och skulle utnyttja vår jaccuzzi. Vi hann grilla lite korv först, precis lagom innan det började regna. Det hade vi ju inte beställt......
Maken hårt upptagen med sin frukost
Solen skiner över Öresund, camparna och de skepp som passerar.
På väg nerför Hallandsåsen, passerande Båstad
Många vindkraftverk utanför Falkenberg, där vi svängde mot Ullared.
Relativt nytt villaområde vid Habo, med utsikt över Vättern
Grillad korv i glashuset tillsammans med sonen.
...och så kom regnet, precis när jag hade vattnat de blommor som slokade en aning.
Klockan ett stod jag vid G5 och väntade, ingen make inom synhåll. Då ringde jag hans mobil, inget svar. Hade han möjligen inte hunnit färdigt? Det var dock så osannolikt att jag genast förkastade den förklaringen. Vad göra? Behövde inte fundera vidare, då han kom runt "hörnet" och hävdade bestämt att vi sagt G6, så varför var jag inte vid den pelaren. I fortsättningen ska jag begära skriftligt på alla överrenskommelser!
Efter en tur till plan 3 för middag var det bara lite kläder till maken kvar att ta tag i. (han hade haft "fullt schåå" att hitta en datapryl, första shoppinghalvleken)
Han ville ha en mjukisjacka och shorts, som vi ganska snabbt hittade. Då var det bara vilken storlek på shortsen han behövde? Han tvekade mellan två storlekar och sa sen till min stora förvåning: "Jag får väl prova!!" Helt chockad höll jag givetvis med om detta, men har aldrig förut hört ett sådant initiativ från honom. (Kom nu ihåg att vi varit gifta i trettiotre år) Snabbt och enkelt löste problemet sig och vi var snart färdigbetalade och på väg hemåt.
Väl hemma fann vi sonen, som mekat med sin bil och skulle utnyttja vår jaccuzzi. Vi hann grilla lite korv först, precis lagom innan det började regna. Det hade vi ju inte beställt......
Maken hårt upptagen med sin frukost
Solen skiner över Öresund, camparna och de skepp som passerar.
På väg nerför Hallandsåsen, passerande Båstad
Många vindkraftverk utanför Falkenberg, där vi svängde mot Ullared.
Relativt nytt villaområde vid Habo, med utsikt över Vättern
Grillad korv i glashuset tillsammans med sonen.
...och så kom regnet, precis när jag hade vattnat de blommor som slokade en aning.
Kommentarer
Trackback
