fagersannagerd

I morse tänkte jag att det nog var lika bra att ringa Vårdcentralen igen, vilket jag gjorde och rösten denna gång sa att de skulle ringa ca klockan 11.00. När klockan var 13.00 och ingen hört av sig ringde jag igen, fick då svaret att mitt telefonnummer stod på kölistan och de skulle ringa, om jag nu ville stå kvar i kön. Denna gång sades dock ingen tidsangivelse om när. Då klockan passerat 14.30 utan samtal, gav jag upp och vi åkte till Tibro för en del inköp och besök på återvinningen.

Åter i hemmet vid 16.30 så ringer då äntligen telefonen och jag säger väl nå't i stil med äntligen. Varpå jag fick till omedelbart svar att de minsann redan ringt två gånger till mig utan svar. Talade då om att jag vid halv tre givit upp hoppet för andra dagen i rad. Var felet ligger, för det kan väl (hemska tanke) inte alltid vara såhär, är det förmodligen ingen som vet. Jag fick iallafall vare sig ursäkt eller förklaring.

För övrigt var jag absolut tvungen att komma ner för undersökning, då den läkare som redan tittat på min fot inte fanns kvar och alltså inte kunde skriva remiss. Vidare fanns ingen tid förrän om nästan fyra veckor, så det vill ju till att man inte sitter i sjön så att säga.

I postlådan fanns det idag ytterligare ett stort brev från USA, innehållande en hel bok full av kakor och godis, med recept.

Lite dekorationer i en stor balja har jag också hunnit få ut på förstubron, med en ljusslinga ovanpå. Imorron blir det nog färd till Skövde, då maken hade bekymmer, eftersom julklappen han skulle köpt, inte fanns i Tibro.

Nu ska jag fortsätta med mina "torgvantar", har stickat några par på prov. Sen blir det Mord....i Sandhamn.