fagersannagerd -

Näst sista....

.....dagen på kursen i den trivsamma stadsdelen Södra Ryd. (Var det någon som trodde på det där sista?)
Varje dag jag parkerar bilen vid Räddningsskolan, så tänker jag på hur priviligierad jag är som bor i Fagersanna.
Det kanske är en djupare mening med att Räddningsskolan, har etablerat sig just här? Nej, nu var jag fördomsfull och nästan elak, men faktum kvarstår: Inte alla av oss har vett att uppskatta sin hembygd, för kanske just bara det där enkla.
Själv fick jag mig en "eye-opener", för ungefär tjugo år sedan, när vi hade holländska gäster, som tittade ut över sjön från vår tomt och med eftertanke sa följande: "Det är inte alla förunnat att bo såhär, Ni är lyckligt lottade" (fritt översatt, från engelska). Då fick man sig en tankeställare och skämdes litegrann, för att man nästintill tar det för givet.
Idag hade vi som uppgift att marknadsföra/presentera oss själva, ett företag eller produkt med hjälp av Internets alla möjligheter. Jag själv hade bekantat mig en aning med Power-point, för uppgiften. Gick väl hyfsat, men bättre kan jag, för nöjd ska man väl inte vara för snabbt!
På väg hem, svängde jag in i Tibro för ett ärende och passade på att "messa" kompisen, utifall hon ville ha besök.
Nu hade hon det redan, inte så trivsamt sådant tyvärr, migrän och feber. Dessa båda otrevliga "individer" hade våldgästat sedan imorse och verkade inte visa minsta tecken på att dra vidare.
Hon får krya på sig snart hoppas jag iallafall, men fler gäster mäktade hon inte med just idag.
Det blev istället en tur till "fiket i skogen", för en pratstund med hund och matte där.
Har inte träffat dom på väldigt länge, men det var trevligt att ses.
Hemma tyckte fru And att det var dags att öppna caféet, om än bara för henne. Jodå, maken var med men han verkade inte speciellt hungrig. Hon åt dock med god aptit för två. Han kanske bara var snäll och lät henne frossa, så de kunde dra vidare snabbt igen, vem vet. Hon kan ju ha tjatat till sig utflykten, fastän han inte hade den minsta lust, att "gå ut ikväll".
Sol och fint men inte vrålvarmt precis, kände av detta då vi diskuterade trappan (igen!) i "projekt Slänten".
Maken hade kommit på ytterligare en konstruktionsvariant, vilken för tillfället är den variant vi ska gå vidare med.
Vi får se vilken design och utformning som slutligen kommer på plats, ner kommer vi väl alltid......