fagersannagerd

Ringde glasmästar'n tidigt på morgonen, för att få lite "flyttoffer" åtgärdade. De kunde fixa både en hylla till hyllan och ett tavelglas, så jag lite senare under förmiddagen bara behövde titta in och hämta dessa, snabbt jobbat.
Sen ringde en frusen son och undrade om jag var på gång. Han stod ute och öronen började ta stryk, för det var inte varmt trots att solen sken. Det blåste snålt men vi var tvungna att fixa frukost åt lilla bilen, för att kunna ta oss till dagens destination, Hjo.
Denna gång var det "skarpt läge", så bäst att göra en sista koll innan mor skulle hämtas till sitt nya permanenta hem. Undrar bara varför små detaljer, för en del personer blir till gigantiska problem. Tycker faktiskt att tillvaron  många gånger redan är nog komplicerad, utan att man behöver späda på den. Men då "ankdammen" är oerhört liten och trång för en del, "skvätter det vatten" även på omgivningen. (som kanske inte alls ville bada)
Är det nå'n som förstår liknelsen eller verkar jag bara helt "kocko"?
Hur som helst firade jag av dagen på gymet.....så det så! Redigt va? tycker jag själv i alla fall.
Men det känns....redan. Vadå otränad?


Maken som tagit beslut om pension, ska väl slippa hamna i detta scenario nå'n  mer gång.
Konstnär: Hans Westman (ur adventskalendern Rulle på Rullseröd)