fagersannagerd

Idag kom så äntligen den dag doktorn hade tid att ta emot mig. Tyckte jag var lite sent ute, men det var absolut ingen fara. Jag hade åtminstone fem minuter tillgodo, när jag satte mig i väntrummet och fick vänta en dryg kvart till.

Väl inne frågade hon vad det var som var fel, jag försökte förklara och så ringde telefonen, hon tog samtalet och fick fixa en del på datorn. När hon så småningom (med en ursäkt) återgick till mig blev det ingen direkt undersökning av foten och magnetröntgen var ingen idé, enligt henne.

Kontroll av blodtrycket var nästa uppgift, mitt i det kom en av vårdpersonalen in och doktorn fick sätta sig vid datorn igen och avsluta något, så denna i sin tur kunde fortsätta sitt jobb. Ursäkta igen.....

Snabbkollen (för det var det verkligen) av trycket visade sig vara bra. Sen blev jag skickad att ta en massa prover, precis som i somras när jag sökte första gången för foten, sen får vi se.....

Det är väl bra att dom tar prover, men när man gått med mer eller mindre ont i foten sen i våras och det hindrar promenader, kändes det ändå som den där klassiska repliken: "kom tillbaka om det inte går över"och det var ju precis det jag nu gjorde. Moment 22 poppar osökt upp i huvudet, men jag kände mig less på det mesta, så jag sa hej då och gick snällt för att ta proverna.

Blev sen en liten shoppingrunda på torget och därefter en del fynd hos Family House, innan hemfärd.

Imorron ska vi åka till Västerås och bo på hotell, (min julklapp till maken) för att på söndag titta på hans favoritlag i hockey -VIK, innan vi åker hem ......och på måndag ska vi fira sonen, som blir trettio!