fagersannagerd

Det är precis lagom att börja sin arbetsdag vid tio-tiden. Man behöver egentligen ingen väckarklocka ens, som talar om att det är dags att gå upp. Men för säkerhets skull finns telefonen bredvid sängen, laddad med gå-upp-signal.

När jag idag anlände till arbetsplatsen, fick jag genast frågan om vi kunde disponera om tjänstgöringen en aning så jag stannade till stängningsdags. Vilket inte var något problem, då det passade "den inbokade" utställningskonsulenten bättre med möte senare ikväll och en låda "gourmetmat" gick enkelt att införskaffa, på uppdragsresan med broschyrförflyttning.

Lite kända ansikten har passerat receptionen idag, med en och annan pratstund som följd.

Även "riktiga" besök har hittat hit, vi har hjälpt två släktforskare att finna rätt del av kommunen, då de letade efter farmors rötter.

Det är ingen risk att man fryser heller, då det framåt eftermiddagen nästan tar slut på syret och efter att restaurangen stängt för dagen, är det inte många själar i omlopp. Vore väldigt kul om fler hittade ner till "skjortfabriken", så det blir lite liv och rörelse även under dagens sista öppet-timmar.

Efter att ha stängt var det dags att snabbt förflytta sig till hemmet, för ett möte med "utställningschefen", för en genomgång av morfarsmaterialet. Det tog merparten av två timmar och nu skulle han hem på sin kammare och fundera, för att återkomma i nästa vecka. "Less is more" som engelmannen säger och det är inte lätt göra ett urval bland alla trä-föremålen. Det visade sig att han hade byggt hela utställningen om Wincrantz Möbler på stadsmuséet i Skövde, hösten 2011. Dit jag såg till att far kom in på vernissagen, då han i trettio år jobbat där, hos sin kusin. Det var väl nära på det sista han orkade med, innan han blev riktigt dålig.

Ser fram emot det fortsätta utställningsarbetet mot en bra slutprodukt. Om vi lyckats visar sig, vid invigningen den 19 september.