Dom "ångrade sig".........

 
 
Imorse var det till att gå upp lite extra tidigt, eftersom bilen skulle lämnas in på service. Det var tur att jag hade sagt till om en lånebil, (för färden tur och retur skolan) därför att idag regnar det.
Men man kan ju inte klaga direkt, då vi under en ganska lång period nu haft både mycket sol och ganska varmt för årstiden.
Fick lämna mitt mobilnummer till verkstaden, för att de skulle kunna nå mig och få klartecken att reparera alla fel de hittade utöver servicen. Så när det strax efter nio ringde i min ficka, var jag övertygad om att nu så........blir det väldigt dyrt.
Döm om min förvåning då det i andra ändan var personalrekryteraren från socialförvaltningen, (därifrån som jag igår fick ett mail att alla semestervikariaten på flyktingboendet var tillsatta och tack för visat intresse osv....)
Det visade sig nu att en av de utvalda oväntat fått förhinder, så hon erbjöd mig fem veckors vik. i sommar och sen att stå på inringning.
Jag tackade ja, men informerade henne om att jag även väntar besked från annat håll om fast jobb, men att det förmodligen går att kombinera i så fall under en begränsad tid.
Ja vi får väl se vart allt detta tar vägen så småningom och från bilverkstaden ringde de inte alls. 
Men det betydde bara att jag fick "nyheterna"  face to face, när jag hämtade det lilla livet. De hade ändå inte hemma den kamrem som behövde bytas, så bilen får göra ett nytt besök i nästa vecka, à sisådär en fyratusing. Servicen var inte heller den gratis, men idag räckte det med lite drygt tre lappar.
Det är ju tur att man är höginkomstagare på bidragsfronten (hahahaha). Det är också tur att man har (galg)-humor i såna här situationer och vid restskatt. - I alla lägen -bättre att skratta än att gråta......(om det går...)
Ska prova att göra det åt armen en stund, så får vi se om det biter.
....men som Liverpool-supporter har vi sorg idag,  tillsammans med spelarna. Hur kunde det hända? oavgjort mot Crystal Palace.....
 
Slutfikat, -tanten ska börja jobba "på riktigt".......snart.
 
Sorgligt, - "but you'll never walk alone" och än är det inte helkört, bara så mycket svårare, att nå målet.
 
Snart, snart, blommar äppelträdet.....
 
...och här en bild på den "bortskämda" bilen.
 
Uj, uj mormor.....hur ska det gå med allt, undrar Ia uppe i huvudstaden.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0