fagersannagerd

......att ta sig an sophanteringen för en ny arbetsvecka. Och det är som vanligt hela spektrat av kundvariationer att prata med. (De som över huvud taget är pratbara)

Alltifrån förstående, lugna till rabiata, svärande monster, som alla har väldigt likartade problem att "presentera".... för oss att lösa.

En idag startade svära direkt och då frågade jag om vi skulle lösa problemet, eller om hen skulle fortsätta att bara svära? Svaret jag fick var att hen svor jäv...r i mig så mycket hen ville. Varpå jag svarade med att upplysa vederbörande om: Att då avlutar vi samtalet, hej då. Kan undra om chefen får träffa denna "vänligt sinnade individ", då han ska ta hand om reklamationen ute på fältet.

Jo för själva sakfrågan tar vi hand om (oavsett hur den presenteras.) Men går det över i personliga påhopp och icke relevant språkbruk blir samtalen avslutade i förtid, av psykosociala arbetsmiljöskäl.

Finns ingen anledning alls att ta en massa skit (inte för någon egentligen), men tant på sextio plus har med ålderns rätt och mycket erfarenheter i bagaget, nu lärt sig att säga ifrån innan det barkar iväg nerför "shit creek" (so to speak).

Med anledning av en hel del att göra blev det lunch väldigt fort. Grönsaker, schnitzel och bea-sås räckte till idag också, åt min lilla låda för micron. Men vi får se om det blir något till Kontorshunden, som tjänstgör som "vakthund", medan husse är ute på uppdrag.  

Solen har tittat fram lite och nu är det bara två timmar kvar till hemgång, i blåsten.....måndag, check!

Hur gick det då för chefen? Den argsinta "fåordiga" kunden stod på trappan och startade okvädingsfraserna så snart han gått ur bilen. Han utförde vad han kom för och avslutade med: "Trevligt att träffas", innan han snabbt drog vidare.

Från det ena till det andra, igår kväll fick vi oväntat besök (som inte var intresserad av en kopp Gevalia). När maken gick ut för att kolla snömängden runt elvatiden, lät han dörren stå öppen en stund.

Rätt vad det var kom något flygande runt huvudet på mig och landade i vardagsrummet på gardinstången. Då det var både varmt, ljust och trevligt ville herr Blåmes gärna stanna kvar. Inte förrän vi lyckades släcka alla lampor inne en efter en, samt öppna ut igen och tända utomhus lurade vi flygfä't ut i kylan igen.

Taskigt kanske, men flygande föremål inne kändes inte optimalt då man skulle lägga sig.

Igår blev också äntligen mitt "festlinne" klart med hyfsat resultat. Men om det ser bra ut på avsedd tant,  är väl mera tveksamt. Iallafall då hon ställde sig framför spegeln.......