fagersannagerd

Jag flyttade som sextonåring med familjen till Göteborg, eftersom far "sadlat om" och fått jobb på Arbetsförmedlingen. Meriter som bidrog till att han fick jobbet var bl. a. mångårig praktisk yrkeserfarenhet och  omfattande fackliga förtroendeuppdrag. Sådant duger inte längre, grundkravet idag för att ens komma i fråga, till en anställning som arbetsförmedlare är 120 högskolepoäng. Logiken i detta har jag svårt att ta till mig, då enligt min åsikt, tjänste-männen (och kvinnorna) även på dagens AF borde spegla arbetsmarknadens alla yrkeskategorier.
Jag började på Munkebäcksgymnasiet (som ligger mellan Härlanda och Björkekärr) hösten 1971.
En av "fördelarna" med detta läge, var att det i bostadsområdet en bit bort fanns ett "munkbageri". Man kunde för två kronor köpa en påse med åtta munkar, visserligen något sekunda, men fortfarande lika goda som de perfekta exemplaren.
Munk på göteborgska, var det som vi skaraborgare kallar cocosbollar. Ytterligare en kulturkrock, ovanpå den som min dialekt redan förorsakat. Men med tanke på hur gott munkarna smakade, var det smällar man kunde ta.
När vi på en semester i England passerade en liten by, Buckfastleigh, på vår väg till Dartmoor-heden, fick jag syn på en "riktig munk" i ett skyltfönster. Han var väl inte direkt typisk för brödraskapet, då han glad i hågen med dinglande ben, satt och frossade på en tårtbit.
Det motsägelsefulla i hela uppenbarelsen och associationen till munk á la Göteborg gjorde i alla fall att jag var tvungen att köpa honom.
Visst är han söt!


"Merry Monks" en av dom!

Ytterligare en söndag med sen frukost. Hur sen tänker jag inte tala om, men vi hann äta den innan vi åt lunch.
Det återstod lite panel att måla på verandataket, vilket maken tog itu med.
Färgen han använde har en slogan, som i alla fall del två av, känns bekant: "Demidekkare målar gärna, men inte så ofta".
Därefter åkte vi gemensamt och  handlade på Sparhuset i Tibro. Detta händer inte varje dag precis, men maken måste träna, eftersom vi skall besöka Ullared på väg hem från Skåne om knappt två veckor.
Idag behövde vi införskaffa lite belysning till vår (snart inglasade) altan, för att veta var vi ska be elektrikern
dra ledningar och sätta kontakter.
Sen kan Glasmästar'n komma när han vill och montera glasdörrarna.
Maken påpekade att det var sista chansen för dokumentation av hans målningsarbete, vilket föranledde mig att hämta kameran och ta kort.
Ska man tro färgreklamen, så behöver man inte ta till penseln igen på femton år.


Demidekkare målar "gärna", men inte så ofta!

Idag har det varit ganska fint väder, förutom vid lunchtid, då det haglade en kort stund.
Solen kom dock åter rätt snart, men nu har det börjat blåsa. Så pass att det går vita gäss på sjön, björkarna vajar kraftigt och om man öppnar altandörren utan att hålla emot, tar vindfånget tag i den.
Tänk vad skönt det kunde ha blivit med en grillkväll, om det inte varit "halv storm".
Nu när årets klassfotboll är slut och maken har återvänt hem, får vi väl sätta oss och skala räkor istället.
Rätt gissat, de kommer från den väl fyllda frysen, precis som kycklingfilén jag ska göra currygryta på till söndagmiddag. Maken föredrar potatis som tillbehör, men jag förordar naturligtvis ris.
Jättegott!!! som Mat-Tina säger, ska det bli i alla fall har jag bestämt.


Våra vilda syrener och Strandstadens vindpinade björkar.

Väderprognosen den senaste veckan, har hela tiden förutspått regn denna fredag. Typiskt, eftersom vi skulle delta i Tibros torgmaknad, anordnad av Svensk Handels lokala förening.
Då våra respektive hantverk är känsliga för vatten och arrangörerna endast tillhandahöll bord, var vi tvungna att gardera oss för "väta". Som tur var kunde vi låna ett gigantiskt parasoll med en blytung fot av en gemensam bekant. Därmed var vi väl rustade. Dagen började dock med strålande solsken. Efter att ha packat upp och exponerat varorna snyggt, kalasade vi på äggmacka och havrekakor till elvakaffet. Inga regnmoln i sikte, likadant var det dessvärre också med kunderna. En och annan förirrade sig tidvis, till nedre delen av Stora torget, där vi befann oss. Till och med kompisens make, som visste att vi stod där, hade svårt att hitta oss och fick ringa för vägbeskrivning.
Ju längre det led på dagen, ju varmare blev det och parasollen vi lånat för eventuellt regn, kom väl till pass som solskydd!
Det gick ingen nöd på oss, "prata skit" och fika går alldeles utmärkt i soligt väder och försäljningen hade vi hur som helst inte några stora förväntningar på. Men det är ganska märkligt att med så idealiskt väder och lite extra jippo anordnat, inte fler personer tar tillfället i akt och kommer. Det är framförallt tråkigt för dom som lägger ner arbete och försöker hitta aktiviteter som gynnar vår bygd.
Det var sagt att sluttiden skulle vara 17.00, men glest med kunder och mörka moln i antågande gjorde att vi tog beslut om att "ge upp" klockan 15.00.
Det var i alla händelser en trevlig dag och väl hemma, efter att ha burit tillbaka "affären" in i huset, startade det att regna. Då var klockan prick fem!


Torgmarknad i Tibro

Alla har väl hört liknelsen om ketchupflaskan, först kommer ingenting, sen kommer ingenting och så kommer alltihop. Precis så har det varit den senaste tiden. Tisdag en oväntat, men positiv anställningsintervju, onsdag en återbudstid på ortopeden för knät, torsdag får jag jobbet på Turistbyrån i Karlsborg som jag sökte i tisdags. Imorgon fredag ska jag och Anette stå på torget i Tibro, hela dagen och sälja egenhändigt tillverkade saker m.m. och på lördag jobbar jag som personlig assistentvikarie.
Förr var jag van att ha mycket mer än så, att pussla ihop, men det är både kul och skönt att det börjar röra på sig.
Nu får jag äntligen prova på turistbranschen i "skarpt läge" vilket jag ser fram emot. Jobbet sträcker sig över sommaren, ska bli intressant att "sälja hembygden". Nu har jag bara en önskan inför morgondagens torghandel:
Att det ska vara uppehållsväder! Bilen är packad.


Bakdukar egna broderademönster


Stickade tröjor


Hjärtan målade med äggtemera

Idag har jag varit på Kärnsjukhusets ortopedmottagning för att få knät bedömt, ja jag skulle nog kunna få en titthålsoperation, men inte förrän jag hade försökt med sjukgymnastikträning i flera månader och jag skulle inte förvänta mig att det blev bättre om de "rensade" därinne. Så det blir väl till att testa sjukgympan än en gång.
Det gjorde varken till eller ifrån sist, (för två år sedan) men nu när utgångsläget är avsevärt sämre, kanske det kan bli lite bättre. Allting är ju relativt.
Därefter behövde jag trösta mig med lite shopping, det fick bli ÖB och Rusta som hade billiga kryddor och  konserver. Dessutom var det extrapris på gräsklippare, så jag köpte en ny sådan, - till barnbarnen, i plast!
Elvakaffe drack jag i Hönsa och en billig pelargon från ICAs torgförsäljning i Tibro fick följa med hem på villkoret att den håller sig vid liv i ampeln på trädgårdsskjulet. "Fuskvarianten" som inte kan dö, är väldigt blek om nosen, så den ska få gå till den sista vilan.
Snart dyker mina vänner i "Mölndals kyrkliga syförening" upp, för vidare transport till Varnhems kyrka, där vi idag har förlagt vårt möte. Vi planerar inte att gå i kloster utan ska ägna oss åt alldeles vanliga, världsliga nöjen ikväll.
Då vi numera är spridda över Skaraborg, träffas vi nå'nstans i mitten för att: Rätt gissat- FIKA!


Förgätmigej och trädgårdsredskap

Nu har de mörka nyttiga limporna gräddat klart och doften sprider sig sakta i huset.
De tar god tid på sig att bli klara, drygt en och en halv timma i ugnen,
men förra gången var det "worth waiting for," så jag hoppas att det inte var en engångsföreteelse.
De ser i alla fall fullt ätbara ut, även denna gång.
Sen var det den där matlådan, nu när resterna efter helgen är slut, blir det en ny raid i frysen.
Alltid ska jag väl finna några ingredienser till en gourmet-måltid.
Det fanns köttfärs, ganska många påsar också, så det märks inte ens om jag "knycker" en.
Vad maken tycker om köttfärssås & spagetti som "fine dining" vet jag väl på ett ungefär, men för min del är det en helt ok middag. Det är förresten jag som lagar maten och policyn lyder:
"Take it or leave it".......
Jag ser i alla fall fram emot min matlåda imorgon!


Nyttigt och gott!


Ytterligare en "Favorit i repris" !?

När man travar runt med gräsklipparen, kan det dyka upp lite av varje i huvudet. De som känner mig, vet att jag gärna skulle åka till England imorgon om tillfälle gavs. Alla har sina favoriter bland de platser man besökt genom åren. En av dessa platser för min del, är Boscastle i Cornwall. Det hinner hända mycket på tio år och 2004 drabbades byn av en naturkatastrof. Efter ihärdigt regnande på sensommaren, överfylldes vattendragen i den kuperade terrängen och den stillsamma bäcken som porlade förbi kaféerna på väg ner till havet, blev till en vildsint fors, som sopade med sig allt, (t.o.m. parkerade bilar) uti havet. Det var så illa att man fick använda helikopter för att rädda folk ur husen. Nu stannade det vid materiella skador, men hela byn blev totalförstörd, enligt nyheterna som vi kunde se på TV i Skottland, där vi då befann oss på semester.
Alltsedan dess har jag till och från funderat på, hur det gick med mitt favorit-"pottery" och deras fint mönstrade keramik, klarade sig häxmuséet och det pittoreska lilla stenhuset som inrymde souvenirbutiken?
Varje dag sitter jag i alla fall och tittar på vyn från havet, upp mot det lilla samhället, eftersom det är bakgrundsbild på mitt skrivbord i datorn.
Det är dags för ett återbesök, måste bara övertyga maken. Bearbetningen började för flera år sedan men än har det inte gett önskat resultat.
Visst är det idylliskt, trots de karga klipporna!


Inloppet från havet, typisk känsla av smuggelkust!


Boscastle pottery, motiv: träd på jordnära färger

Passade på när tillfälle fanns, att ta en utflykt till Göteborg, som sällskapsdam till assistenten, som skulle hämta hem Ellies matte från flyget. Kunde faktiskt dessutom bidra med lite praktiska geografikunskaper, så vi tog genvägen över Bergsjön/Angered. Angeredsbron från Gårdsten över Göta älv till Hisingen är ganska imponerande, speciellt som idag, när det var fint väder.
Vi anlände precis till utsatt landningstid, parkerade utanför och gick in i ankomsthallen. Planet var några minuter sent, så jag hann knäppa en bild när det landade.
Det tog några extra minuter, utav olika orsaker och när vi kom ut satt en parkeringsbot på vindrutan. Jag lyckades lokalisera "den skyldige" tjänstemannen och Anette skyndade dit för att reda ut problemet. Han hade dock inte "mottagaren påkopplad", så hennes förklaring missade målet. När hon då tog till "megafonen" för att han skulle höra bättre, (vilket  alla andra runtomkring också gjorde,) klarade han till slut att fatta ett bra beslut i frågan och vi kunde fortsätta färden mot korvkiosken i Alingsås utan att behöva ta med den gula lappen som skulle kostat 600:-.
Bra rutet! "God övertalningsförmåga" kommer man ibland långt med!

Sol och sen frukost på trappen. Struntade i att åka och handla,  närbutiken finns om det blir akut slut på något och förresten måste vi ju äta ur den överfulla frysen. Maken tvättade trappen och verandan med högtryckstvätten för att sedan kunna måla dem med träolja. Han gav sig därefter på häcken, (den delen som vetter mot sjön) med elektriskt hjälpmedel. Jag hade tidigare i veckan föreslagit att vi skulle kapa av ganska mycket växtlighet, för att få än bättre sjöutsikt. Han var inte riktigt av samma åsikt, men när han väl körde igång blev det som jag tänkt.
Den elektriska häcksaxen ville dock inte riktigt vara med och tugga tjockare grenar, så han övergick till manuell klippning med sekatör. Vi har två hyfsade sekatörer, så jag började hjälpa till med ansningen, vilket gjorde honom något nervös, märkte jag. Han kom med många "goda råd" men jag tillämpade selektivt hörande, klippte och sågade glatt vidare på fri hand. Slutresultatet blev hyfsat och nu "ser vi sjön" ännu mer.
Efter detta var det dags för vår grillpremiär.
Dinner is served.........

Då jag igår skrev om hur vi festade i trädgården på croissanter bakade i vår egen närbutik Tempo, frestade det tydligen far i Hjo. Skickade sent igår kväll ett meddelande att jag skulle komma förbi hos dom, någon gång idag. Som svar på detta fick jag ett "du är välkommen" och ("by the way") köp gärna med några av de där bakverken till Hjo!
Åkte vägen om torghandeln i Tibro för lite kompletteringar till mina odlingar. Några ytterligare byttor jag hittat i skjulet, krävde också lite växtlighet.
Var även i parfymaffären för att informera mig om vad som gäller inför nästa fredags utökade torghandel. Till detta evenemang som håller på hela dagen har handeln i Tibro även bjudit in lokala hantverkare att vara med.
Jag kommer att delta, tillsammans med en kompis. Det är alltid kul när det händer lite i bygden.
(Imorron är det "Ankrace" och som vanligt tror och hoppas man ju att: "min anka vinner",
ända till målgången visar något annat!)
Åter till dagens huvuduppgift, besöka Hem & Hobby för inköp av tyg till solskydd för nya verandan.
Det var spännande att se om tyget jag redan köpt lite av fanns kvar, så jag kunde inhandla även till gardiner.
Jodå, det låg där men "bara" fem meter kvar på rullen, när jag behövde nio! Typiskt, f..n sa jag nästan högt, men beslutade ändå att ta det som fanns, samt återvända till reahyllan, med enhetspriset 29:-/meter, på jakt efter ett matchande tyg.
Ibland blir man förvånad, där låg en rulle med likadant tyg, samma färger, men lite annorlunda mönster.
Det blir perfekt och när jag sedan fick veta att det finns en smart lösning för upphängning, billigt! började jag ju inte gråta precis.
Nu ska "bara" gardinerna sys också....

Idag -blev det då "äntligen" bröllopsdag (den 32:a i ordningen) och eftersom vi pratat om denna speciella begivenhet vid ett flertal tillfällen den senaste tiden, hade maken en blombukett med hem. Jag har gjort klart för honom att jag gillar gula blommor och det verkar ha fått en permanent plats i hans minne. (I'm impressed!)
Det sitter så hårt att om det vid något tillfälle inte finns gula blommor, urskuldar han sig för den "felaktiga" färgen.
Vädret var på vår sida så det blev en fika i trädgården, där vi hittade lite skugga.
Vi festade på croissanter, butiksbakade hos Fagersannas Tempo, med sylt och vispad grädde.
Vi hann även prata lite om belysning och gardiner till vår snart inglasade veranda. Den diskussionen blev dock inte så lång, eftersom ämnet ganska snart gav upphov till koncentrationssvårigheter för maken.
En bidragande orsak kan ha varit ishockeyn som skulle börja på Tv. Efter den smakade vi på "exprimentet" från ugnen. Marinerad skinkstek, serverad med sallad, bernaisesås och pommes frites. Förvånansvärt gott, faktiskt!
Kylskåpskall vattenmelon är sen aldrig fel som efterrätt.


Gula blommor!

Varför blir det alltid så fullt i frysen? Jag tycker att vi äter en hel del i det här hushållet (vilket syns!) och jag använder ofta frysta ingredienser. Men det vill aldrig bli tomt där, trots detta.
En orsak kan nog vara att det nästan alltid är extrapris på något användbart, varje gång man gör ett besök i affären.
Vilket är svårt att låta passera, utan inköp. Eftersom mitt rättesnöre är: "att få så mycket som möjligt till minsta möjliga pris/ansträngning" här i livet, blir det näst intill omöjligt att låta bli, (som dansken uttrycker det) "Tilbud".
Det går per automatik: "Va' billigt! skulle ju inte ha det idag men...jag kan ju lägga det i frysen".
En annan förklaring är, att när jag bakar måste det in i frysen för att hålla sig färskt. (går ju inte att bara baka två bullar eller en halv sockerkaka)
Igår bakade jag mörkt "nyttigt" bröd, samt hittade 2kg kycklingfiléer till oslagbart pris, skrymmande varor som krävde sin frysplats.
Ikväll tog jag därför ut en av de tidigare fyndpåsarna, som innehöll räkor.
Vissa personer "glider genom livet på en räkmacka" medan andra får nöja sig med att äta en till kvällsmat.
Livet är inte rättvist, men det var en god räkmacka gjord på hembakt, nyttigt bröd.


Kvällsmat

Det finns olika varianter på "ekorrhjulet". Jag befinner mig i  varianten:
Sök jobb- begär A-Kassepengar- skicka rapport på sökta jobb till Arbetsförmedlingen- sök fler jobb- begär mer A-kassepengar- skicka ny rapport på sökta och inte "fådda" jobb till AF- sök jobb.......
You get the picture. Har lite svårt att bestämma mig för vilket som är värst, att ha för lite att göra eller att inte få ihop timmarna på dygnet till mängden sysslor som ska göras.
En mer "rättvis fördelning" av det mesta här i världen har jag alltid förordat och blir mer och mer övertygad om förnuftet i denna tanke.
Om jag, som vill, har tid och kan, kunde få jobba lite istället för alla de som sliter ut sig för att få det så kallade livspusslet att gå ihop. Men regler är regler och i dagens samhälle är det bara att acceptera full sysslolöshet för att klara försörjningsnivån som man byggt upp genom heltidsarbete i 35 år. Har svårt att förstå logiken i det som så vackert kallas jobblinjen ????
Nuvarande beslutsfattare har nämligen bestämt, att den som jobbar ofrivillig deltid och stämplar upp för att klara försörjningen, är bara lat och utnyttjar systemet.
I min enfald trodde jag, att det var bättre att göra något istället för ingenting.
Men man har gjort det enkelt för sig och bestämt att alla fuskar om dom kan.
Då infinner sig en stilla undran om att:
"På sig själv känner man andra"......eller?


Lunchrummet på min nuvarande "arbetsplats"

I min trädgård ligger en stor, rund, vit sten. Den kom flyttande från Spanien för ungefär ett år sedan.
Förut bodde den på stranden i Altea, men en dag förra hösten, när maken och jag var på bilutflykt norröver
på Costa Blanca, stannade vi till vid just den stranden.
Denna speciella sten behövde ett miljöombyte, vilket jag såg direkt och hjälpte villigt till med den första transporten, i Spanien.
Senare på dagen kunde jag ordna resan till Sverige, men "han" fick ge sig till tåls ytterligare några månader innan resan kunde fortsätta till slutmålet, Fagersanna.
Nu har "mister Sten" upplevt en väldigt lång och snörik vinter, men är fortfarande lika vackert vit. Dessutom blommar just nu mina gullvivor alldeles bredvid, vilket jag uppskattar mycket!
I en sådan omgivning måste man ju bara trivas, eller hur??

Vi valde helt rätt dag för utflykt till Arlanda, strålande sol och över 20 grader varmt. Marie ringde från Halmstad motocrossbana, när vi var på väg upp i hissen, för att överraska Leo och Joel. Där hade de minsann ingen sol utan istället gott om regn och kallt.
Leo verkade glad över vårt besök och ville åka och titta på flygplan, om lillebror tyckte det skulle bli kul var väl lite mera tveksamt, men han visste ju inte riktigt vad det handlade om.
Han somnade direkt under bilfärden dit och var nyvaken och lite trulig, men gick snällt och höll morfar i handen på väg fram till staketet där det ligger en massa pall staplade så man kan stå eller sitta på.
Där satt redan två plan-entusiaster i 50-årsåldern och kollade och ganska snart kom det en till,  med en gigantisk kamera på stativ.
Idag startade planen på denna banan. Vi hann att se ett tiotal plan lyfta under en timma och fika lite.
Sen var det dags att åka till McDonalds för middag. Där kunde man även titta på tåg och det var väl ok men,
Joel tyckte att det var roligast att kasta grus.
Därefter lämnade vi tillbaka "flygplanstittar-kamoflaget" till föräldrarna, som snabbt överlät dem till farmor som kommit för att vara barnvakt. Sen liftade de med oss till fest i Gröndal, medan vi fortsatte "hem" till Västerås.


Kommer det nå't snart tro? / Vad är det frågan om egentligen?



Jättestort flygplan lyfter.

Nu har vi anlänt till Västerås och installerat oss i "lyxsviten". Billigt var det, så någon hake kunde man ju förvänta sig. Det fanns bara en säng, men i "hallen" stod ytterligare en, ihopfällbar tältsäng. Visserligen av bättre kvalitet, men vi fick bädda den själva. Dock fanns det lite gratis godis och Ramlösa, som kompensation.
Vi tog en liten promenad till ett närbeläget centrum, (Vallby) som hade en ICA Nära-butik och Pizzerian San Remo.
Det blev lite proviant till "fikakorgen" imorgon och sedan en festmåltid på pizzerian. Vi delade en pizza och lite vitlöksbröd men kalasade på varsin dricka. Maken tog en stor stark, men jag fegade ur som vanligt och drack sprit(e). Nu är det inte så fasligt långt till den riktiga bröllopsdagen och om jag hävdat att det var idag, hade maken utan vidare gått på det eftersom han fortfarande, efter 32 år, inte är säker på datumet.
Med andra ord kan vi nu alltså fortsätta firandet ända fram till den korrekta dagen, som infaller 20 maj.
Utan att ljuga kan vi faktiskt säga: Att vi åkte på en hotel-weekend och besökte San Remo.

Oftast står det alldeles för många vaser i skåpet, men när man får blommor brukar det alltid vara problem med att hitta en som passar, just den buketten, eller hur?
Som jag redan berättat, blir det nästan varje gång jag besöker Sekond Hand-butiken något "nytt" som absolut måste bo hos Bergs.
Ibland hittar jag dock nå't alldeles extra, förutom morfars svarvade saker "som jag då och då räddat", kommer jag speciellt ihåg en vas. Den ser ut som en fisk med munnen öppen att sätta blommor i.
Den stod på en hylla i affären och jag kände genast igen den från ett "Pottery" i England som vi besökte vid Dartmouth Castle, när jag var på språkresa till Paignton i början av 70-talet. Givetvis var jag tvungen att ha den, köpte en likadan (modell mindre av ekonomiska skäl) som present till mamma, då för många år sedan.
Nostalgi-varning! Har upptäckt att det blir bara mer av den varan med åren.
Men visst är den fin!!!
Dartmouth i Devon är förresten den stad som författaren A.A. Milne kommer ifrån.
Vem är det då? undrar kanske en del. Han skrev berättelserna om Nalle Puh.
För övrigt kan man åka ångtåg från Paignton till Kingswear, för att sedan ta den lilla passagerarfärjan över flodmynningen till Dartmouth och strosa i sta'n. Kan rekommendera detta.




Kingswear med utsikt över Dartmouth

I förmiddags tänkte jag att det var dags att klippa gräset, för andra gången i år. Från tanke till handling brukar vanligtvis inte gå så fort, men det tog nog bara en kvart innan jag startade maskinen och satte igång.
Då vi inte har så mycket av välordnad gräsmatta, var jag färdig efter en halvtimme.
Den andra delen av trädgården, slänten ner mot diket till järnvägsspåren, kan man klippa också, men jag rekommenderar ingen att ge sig på det, talar av egen erfarenhet. Det är ganska brant och gräsklipparen blir duktigt tung att dra uppför. Har utfört sysslan två gånger, men det blir inga fler än så. Första gången slet jag så det inte fanns några krafter kvar att dra upp gräsklipparen för den sista lilla branten. Sen satt jag helt utpumpad med dunkande huvud en halvtimme efteråt. Andra gången tänkte jag: "Det var väl själva f....n om jag inte skulle fixa detta, lite smartare hushållning med krafterna bara"! Denna gång fick jag med mig den eländiga maskinen tillbaka upp, men.....  dunkande huvud och värkande kroppsdelar nej tack!!!! inga fler försök.
Kändes dock skönt att hinna få klippt, då det började regna när jag åkte ner till affären, för att köpa min TV-tidning. Nu är det snart dags att börja kolla på husletar-program från England. De hjälper folk att hitta sina drömboende, på landet eller vid kusten. Ibland är de på platser som vi har besökt och det är faktiskt precis så vackert som det verkar i TV.

Mevagissey, Cornwall

Gomorron!


Vackra moln


Flygplan in för landning i Karlsborg


Sol ute, sol inne......



Godnatt!

Tänkte köra en variant på alla solnedgångar, så när jag (högst tillfälligt) var uppe i morse vid sextiden passade jag på att knäppa en bild. Såg sen att det fanns en del som var i full gång med att äta frukost, i  krukan vid boden.
Våra vänner fåglarna, i detta fallet skator, vilket i och för sig är ganska tveksamt, om jag vill kalla vänner.
Hur som helst så serverades det gammalt bröd, misslyckade smördegsrutor och vetekross. Det sistnämnda hittat i skafferiet, inköpt för många år sedan. Bevisligen aldrig använt till nyttigt brödbak, som avsikten var.
Skatorna verkade gilla utbudet i alla fall, för både de och andra tveksamma bekanta, kajorna, återkommer flera gånger under dagen för att smörja kråset.
Frömataren tog jag ner igår, för att hänga upp en ampel med blomma i. Det får bli en fuskpelargon som hängde där även förra året eftersom alla försök med levande växter, (just där) har slutat med "ond bråd död".
Idag finns tisdagsnöjet att se fram emot, Second Hand-butiken öppnar klockan fyra.
Du vet aldrig vad du behöver, förrän du går därifrån med något fynd och vem gillar inte överraskningar??

Måndag är bara en av veckans dagar inget speciellt, annat än att det varannan vecka är tre dagar kvar till A-kasseutbetalningen. Denna veckan får jag dock ge mig till tåls ända till fredag innan den gigantiska summan finns på kontot, eftersom det är helg mitt i vecka. Kom just att tänka på en positiv sak i samband med detta, jag är "ledig" klämdagen vid Kristi Himmelfärd, det har inte hänt många gånger i mitt yrkesliv.
Maken jobbar förstås som vanligt, både idag och kommande klämdag.
Direkt när han slutar på fredag, skall vi dock åka iväg på en "mini-break", till Västerås. Hittade nämligen ett sista chansen-erbjudande hos DTF-Travel på nätet, som jag lyckades boka. Vi betalar 277 kronor för två personer, två övernattningar, inklusive frukost. Under sådana förutsättningar har även vi med tight budget råd att "lyxa" lite. Sen är det inte så långt kvar till Stockholm, dit vi tänker åka på lördag och låna Leo och Joel för en utflykt. Kanske kan vi ta med lillebror till Arlanda för första gången, till vår skogsglänta vid staketet, där man ser flygplanen starta och landa. Sen måste vi givetvis också äta på McDonald's (jippiii!) eller hur?, är väl obligatoriskt med barn.
Kommer ihåg våra barn, de var inte speciellt intresserade av att titta på omgivningarna när vi var på bilsemester, men så snart de fick se en McDonald's-skylt, blev de överlyckliga.
Har förresten sökt ytterligare ett jobb idag, (många blir det!) och naturligtvis fotat solnedgången.

Solen skiner och då blir eventuella skavanker än mer synliga. Så pass att även jag kan ha svårt att blunda för potentiellt arbete. Idag tittade jag för säkert hundrade gången på mina ljuslyktor som står i anslutning till entréen.
En gång var de vackert svarta, numera grådassiga och rostiga. Då kom tanken, att varför inte testa att spruta dom med lite svart färg, jag har ju kvar sedan "gatuprataren" fick en ansiktslyftning. Det var bara att ta bort glasen och sedan gick det som en dans. Nu är de inte totalrenoverade, men betydligt roligare att se på och duger även den här sommaren. Några fler krukor och den stora baljan, har jag också fyllt med jord och frön. Där är tänkt att det ska växa krasse och luktärter, vi får se om det blir som jag vill!
Grannen på höger sida, håller på att bygga ny, inglasad altan, han har gjutit och murat grund i ett par veckor nu.
Idag söndag, verkar det dock som om han har låtit cementblandaren vila och han har tagit en ledig dag. Då ägnar han sig åt att hugga ved istället! Hela da'n. En del har underliga idéer om avkoppling!
Göra ingenting är också en konst, som jag själv behärskar ganska bra.
För övrigt finns det gott om rabarber, så det blir rabarberkräm till kvällen.

Nu börjar SM-finalerna i handboll. Först damfinalen, där Skövde HF spelar mot Sävehof. Tuff match, men håller naturligtvis på Skövde. Inte bara för att det råkar ligga i närheten, utan lika mycket därför att det var i den föreningen jag startade min "handbollskarriär". Tyckte det verkade kul och gick till deras kvällsträning på min skola, Helenaskolan.
Fastnade fort för sporten och föredrog snart handboll, framför klarinettspelande.
Bestämde mig för att sluta med instrumentet och meddelade min spellärare detta. Han tyckte dock att jag borde fortsätta med klarinetten också, därför att han ansåg mig inte helt obegåvad musikaliskt. Men jag hade bestämt mig och ville verkligen sluta. Kommer ihåg att han gjorde ett sista försök att muta mig, med orden: "Om du får en handboll, kan du inte ändra dig då?"
Men jag var färdig med klarinetten och har aldrig ångrat detta. Nu blev det inte någon lysande karriär inom handbollen för min del, men mycket roligt har jag haft, både som spelare och senare som hjälpreda/åskådare när dottern började. Jag spelade bl. a. i skollaget på Munkebäcksgymnasiet, där vi åkte till Holland och deltog i en turnering. På den resan fick jag holländska vänner, som jag fortfarande har kontakt med. De har varit hos oss ett flertal gånger under åren och vi har även besökt dem.
Gjorde här en paus i skrivandet för att vara supporter till SHF, men det hjälpte tyvärr inte, de spelade för dåligt och då blir man inte svenska mästare.
Nu återstår herrfinalen, där hoppas jag bara på underhållande spel, eftersom jag inte har någon favorit. Här gäller bara, - som alltid egentligen: Må bästa lag vinna!!

Tilltugg: Kaffe & ciabatta med hemlagad räkröra

Det var gott till kaffet tidigare idag!

Ps. Jag tog bara en, har alltså 11 kvar. Ds.

Kvällens solnedgång hann jag också med att "fota"

Igår var det torsdag, det vet jag säkert, eftersom soptunnan blev tömd och postlådan var full av reklam.
Reklam, kommer det flera dagar i veckan, men endast torsdag (jämna veckor!) befrias vi från soporna.
Då är det alltså fredag idag och Glassbilen, med sin bekanta "truddilutt" dyker upp framåt eftermiddagen.
Som av en händelse, låg det ett erbjudandeblad från Hemglass, i reklamhögen från igår.
Jag kollade lite i detta och upptäckte, att nu fanns det mer än en sort för dom som måste avstå vanligt socker.
Faktiskt finns det denna veckan, ett "paketerbjudande" med inte mindre än fyra olika sorter, till kampanjpris dessutom.
Får hoppas att jag den här fredagen inte bara hör bilen, utan hittar den också, en grundförutsättning för inköp.
Ska prova de nya sorterna på gubben, när han piggnar till och känner sig sugen på att äta igen.
Glass kanske påskyndar aptiten.
Jag tror dock inte att vår glassbil har lika fin och inbjudande skyltning som grekerna på Rhodos......

Maken kom hem för tidigt igår. Efter att ha "matat dikena" under postturen, fick han slutligen ge upp. Han klev in genom dörren med orden: "Jag mår inte så bra".
Det var nog så också, för sen sov han större delen av både eftermiddagen, kvällen och natten, inte ens datorn orkade han ägna sig åt, vare sig igår eller idag. Då är han dålig.
Inte heller har han frågat efter mat, men jag har trugat i lite fisk och potatis, nyponsoppa och cola.
Ikväll gjorde jag vitlöksbröd till mig, som han faktiskt också både ville och vågade testa.
Kanske är han på bättringsvägen, men Posten får klara sig utan honom imorgon också. Själv lever jag på hoppet att slippa en repris, på hemkomsten från senaste Stockholmsbesöket, i början av mars. Då hade jag nämligen fått med mig såna baciller från junior.
Men den som lever får se. Under tiden stickar jag vidare på min nya tröja och fotograferar solnedgångar.
Vad tycker Ni, blir det snyggt??

....som måste sitta och titta på sån't här, nästan varje kväll!!!!!

Har ju skrivit om vårt plommonträd, eller det som en gång var ett sådant enligt vissa "förståsigpåare". Därför är det väl på tiden att jag även uppmärksammar äppelträdet.
Det planterades redan första sommaren vi bodde här (1981), klarade branden-97,  överlevde också det nya husbygget hösten/vintern 1997-98, så det är bevisligen av starkt virke. När vi anlade trädgården till det nya huset, fick trädet en "make-over" av expert, Trädgårds-Rolf. Vi har de flesta år haft väldigt gott om äpplen, så jag har många gånger bjudit Postens kunder på frukt, ibland t.o.m. tillhandahållit recept på äppelkaka för de som varit intresserade.
Det är en fyllig men något syrlig smak, vilket inte passar alla. Glömmer aldrig den gången en av kunderna tog ett stort bett av ett gigantiskt äpple, för att i nästa stund med en obetalbar grimas snabbt spotta ut detsamma, med svordomar och fräsande.
Trädet har under många år växt okontrollerat, i höstas kunde vi inte blunda längre.
Jag började så smått såga och klippa, maken tog sen över och avslutade arbetet med hjälp av en stege.
Då kommer den spännande frågan, blir det några äpplen i år? Med tanke på den kritik jag fick för jobbet på plommonträdet, kan man undra om äppelträdet klarade sig bättre, där är i alla fall inte jag huvudansvarig om "det skiter sig...."

Kände idag ett behov av att baka lite. Testade något som hette hastbullar, sen blev det "mormors" gamla beprövade brödkakor också. Nu var det inte så att jag klev upp i "ottan", utan jag startade vid niotiden.
Det är en alldeles utmärkt tid att dra igång bak, eftersom det då är färdigt lagom till elva-kaffet. (om man nu har sådana rutiner) Det finns två anledningar till varför jag inte startar storbak klockan sju på morgonen.
Den ena är en ren protest emot vedertagen uppfattning, att går man upp tidigt på morgonen och bakar, då är man så redig, men startar man bakning vid elvatiden på kvällen, är man inte riktigt klok.
Den andra anledningen härrör sig från den gången, (ja, det har bara hänt en gång) jag fick ett ryck och faktiskt var uppe vid sju och startade ett bullbak. Så tidigt på morgonen är jag inte speciellt välorganiserad, vilket snart visade sig. Mitt i degsättningen konstaterade jag att strösockret var slut, vad göra? Slänga allt och gå tillbaka till sängen eller, ringa en kompis och be om det klassiska lånet, av en kopp socker.
Snålheten, bedrar ofta visheten och tankeverksamheten går som sagt på sparlåga vid den tiden på dygnet.
Jag tog telefonen och chansade på att hon var uppe. Visst svarade hon snabbt, men det berodde inte på att hon var morgonpigg, utan helt enkelt därför att hennes dotter väntade sitt andra barn precis när som helst och hade förvarnat om barnvaktsbehov , närhelst det var dags. Så jag skrämde nästan slag på henne, för att få låna lite socker.
Detta bara för att jag vid fel tid på dygnet, fick ett ryck och skulle vara redig. Då lovade jag mig att det ska aldrig hända mer.
Nu medan jag väntar på att brödkakor och bullar svalnar, borde jag "vara redig" och fylla i alla papper för bygglov till inglasad altan som vi ska låta göra. Men det är kryss hit och dit, ritningar som ska kopieras osv. och som om inte det var nog, det kostar massa pengar också, för egentligen ingenting, känns det som.
Nej, nu är det dags att fika istället...

Då var säsongspremiären avklarad. Det var lite nervöst i början, men det tog sig och evenemanget kunde genomföras som planerat. Jag pratar naturligtvis om gräsklippning. Maskinen var lite motsträvig och ville inte starta, men lugn och fin och tålamod, så lurade jag igång honom i alla fall.
Det var lagom varmt för sådan övning idag och det hela är över på ca 40 minuter. Inte så mycket att väsnas om, men det behöver göras ungefär en gång i veckan i en som det känns nu, oöverskådligt lång tid framöver.
Men det är egentligen bara att komma till skott som gäller och det är inte långt till hösten. Skulle gärna klippa gräs en gång per vecka året runt om jag garanterat slapp snöskottning.
Efteråt ser det så snyggt och välordnat ut i trädgården, att det är en fröjd, i alla fall den dagen.
Satte mig sedan vid datorn, (där jag också kan njuta av den fina gräsmattan, genom fönstret) för att se vad det fanns för möjligheter att fixa en hemsida. Det verkar inte allt för avancerat, så även tekniska idioter(=jag) klarade av att starta upp en, gratis på prov. Det blir, som med så mycket annat här i livet, vad man gör det till, så nu är det bara att köra...
Det finns länk från min Facebook-sida om någon är nyfiken på mitt experiment.

Fint väder, lugn och stilla start på dagen. Det vill säga sovmorgon, så länge man känner för det. Sen är det bara att "gasta GRÖT!", så kommer den ganska omgående. Det fungerar dock bara på lördagar och söndagar.
I all sin enkelhet, är det inte fel att få havregrynsgröt på sängen.
Vad är det för fjäsk, undrar kanske någon, men det finns två möjliga förklaringar, som jag ser det.
"Because you're worth it" som de säger i reklamen, eller ett tack för hemlagat i matlådan till jobbet varje dag.
Välj själva, jag intalar mig att båda är relevanta! Det är ju väldigt viktigt med "positive thinking" så varför inte.
Gjorde färdigt förberedelserna för middagen, (kålpudding) och förklarade ingående var allting fanns att hitta, innan jag begav mig på shopping-utflykt, till Hjo.
Jo!! den handelsträdgård jag bestämt mig för att besöka ligger där. Hade jag någon baktanke med detta tro?
Inte från början, men har alltid varit bra på att "slå två flugor i en smäll", så möjligheten slog mig tämligen snart.

....och visst, besökte jag Hem & Hobby. Där hade garnet idag rätt färg. Jag fick en vision av en tröja i grönt, svart och benvitt, till mig själv. Vilket givetvis medförde inköp och flytt till Fagersanna, för garnet. Lite annat fick också plats i den lila påsen, men det blev inget storköp, den här gången.
Tröjan är påbörjad, passade utmärkt som sysselsättning till "Morden i Midsomer" på TV8 ikväll, ett avsnitt jag faktiskt inte sett förut.
Plantorna är också satta på plats, vi får se hur det går, skulle bli kallt inatt, sa dom.
Bifogar dagens solnedgång, börjar bli nästan tjatigt vackert, eller????

Idag är det första maj och jag borde varit ute och demonstrerat. Vad ska jag skylla på den här gången då?
I år är det inte så svårt, eftersom jag precis börjar återhämta mig från förkylningen.
Lite dåligt samvete finns det nog längst där bak ändå (som vanligt) men det går över.
Det är mycket man bör och skall här i världen, men vem är perfekt.
Idag har jag i alla fall varit ute i trädgården och inventerat, var det fattas växter. Tänkte ta en tur till Handelsträdgården imorgon och införskaffa lite nya friska plantor till fönsterlådor och övriga tomma utrymmen.
Frågade maken när det var fotboll nästa gång: "På måndag blev svaret". Då kan ju du följa med och handla plantor imorgon, tyckte jag. Men det gick inte alls, fick jag veta direkt, för "imorgon är det match" och då "måste jag.... innan A-laget spelar hemmapremiär".
Då undrade jag lite försynt, vad det var för skillnad på: "När det var fotboll nästa gång och att A-laget hade match???? När A-laget spelar skulle han göra matchprogram färdigt och sedan titta på match, när det var fotboll nästa gång spelade U-laget där han är lagledare.
Hur som helst, var det en ypperlig ursäkt för att slippa åka med och köpa växter, misstänker jag.
Åker också definitivt hellre själv, än att tvinga med en stressad och irriterad "gubbe".
Ringde till en kompis, för att höra om hon hade lust att följa med istället.
Hon befann sig på "skattjakt" vid Vätterns strand och hade precis hittat en "ny gardinstång". Det var inte säkert hon hade tid imorgon, men ta vägen förbi på en kopp kaffe innan hon åkte hem med sitt fynd, gjorde hon gärna.
Prata lite skit och dricka kaffe är aldrig fel och imorgon väntar plant-resan, med eller utan smakråd.